Party å sånt...
Idag har det varit KLF-fest. D.v.s party med mitt jobb. Det som hittills har varit si så där i partysammanhang utvecklades ikväll till värsta öset... OK den yngsta på partyt (d.v.s. jag) sitter här och bloggar 23.15... kanske inte så röjigt va? Men jag har mina skäl.. Siggemannen. Sambon kör droska ikväll och jag vill aldrig lämna sigge om jag inte måste... så det var vackert att "ragla" hemåt...
Imorgon är det dessutom TÄVLING, d.v.s. klubbmästerskap i Boden. Tävlingsmänniska som jag är ser jag oss göra jordens lopp och klå all konkurrens.. men det är ju inte riktigt sannolikt haha. Realistiskt har jag som mål att inte bli diskad i båda loppen... 1 placering skulle kännas bra...
Hur som helst... allt jag skriver om i bloggen känns så himla ytligt på något sätt numera. En bekant, d.v.s min f.d. chef har drabbats av en svår sjukdom vilket har gjort att både han och min f.d. kollega (hans sambo) har det tungt just nu. Allt detta tar hårt på mig just nu, även om det sker i vår periferi... Det hade lika gärna kunnat vara "vi".... det är något man inser.... Att just detta drabbar just dem gör det ännu värre, eftersom "de" är så lika oss... på många sätt. Så det är skrämmande... usch. Jag följer deras kamp varje dag på deras blogg där de skriver av sig alla lyckliga och olyckliga känslor. Varning för tårkanalsoverload...
För att helt byta ämne. Jag älskar hösten.. sigge med verkar det som :)
Löv he lööövs!!! Svengelska rules, visst Aida?
Imorgon är det dessutom TÄVLING, d.v.s. klubbmästerskap i Boden. Tävlingsmänniska som jag är ser jag oss göra jordens lopp och klå all konkurrens.. men det är ju inte riktigt sannolikt haha. Realistiskt har jag som mål att inte bli diskad i båda loppen... 1 placering skulle kännas bra...
Hur som helst... allt jag skriver om i bloggen känns så himla ytligt på något sätt numera. En bekant, d.v.s min f.d. chef har drabbats av en svår sjukdom vilket har gjort att både han och min f.d. kollega (hans sambo) har det tungt just nu. Allt detta tar hårt på mig just nu, även om det sker i vår periferi... Det hade lika gärna kunnat vara "vi".... det är något man inser.... Att just detta drabbar just dem gör det ännu värre, eftersom "de" är så lika oss... på många sätt. Så det är skrämmande... usch. Jag följer deras kamp varje dag på deras blogg där de skriver av sig alla lyckliga och olyckliga känslor. Varning för tårkanalsoverload...
För att helt byta ämne. Jag älskar hösten.. sigge med verkar det som :)
Löv he lööövs!!! Svengelska rules, visst Aida?
Kommentarer
Trackback
