I vårt lilla hörn av världen...

Idag blir världens bästa sambo och världens bästa husse 30 år!

GRATTIS!

Jag lägger in lite bilder i pixboxen på huset nu.. så ni vet!

De är från i julas så en del har hänt... men men.

Idag har vi testat hopphindren utomhus. Med drygt 15 minusgrader på termometern har vi kört lite kombinationer som kräver en del handling. Bra övning för matte betonggris... Jag börjar få till lite bättre rörelser på apostlahästarna nu!

Oerhört härligt att äntligen få höra lite knaster under skorna. Det ska banne mig vara riktig vinter om man bor här uppe och nu har vi äntligen fått det. Snö och minusgrader. Härligt! Idag har det dessutom varit klar himmel och sol så det blir en dubbelhärlig dag att lägga till handlingarna!

Annars har helgen kantats av bullbak, storfrämmande från Gällivare och en information om hur agilitytävlingar går till. Den var bra och gav en del aha-upplevelser! :)

Nu är det mindre än en månad kvar till tävlingsdebuten... Träna träna träna!

Denna vecka blir det dock dåligt med träning. Kalas på torsdag och ev. inoff. tävling på söndag!

Vi hörs!

Veckan har i huvudsak tillbringats i Göteborg. En trevlig vistelse som hade kunnat vara trevligare.
Regn, rusk och ett antal rånare förstörde upplevelsen lite. Jag lyckades givetvis vara där just när halva stan var avspärrad pga misstänkta bomber. Vad är det för värld vi lever i?

Hotellet var i alla fall helt OK. Jag hade badkar och insåg att DET måste vi ha i källaren. Visserligen har sambon redan bestämt det för länge sen, men ändå?

Vad gjorde jag då i Göteborg kan man undra? Jag var på en redig kurs i juridik så nu är jag fullfjädrad (haha). Dessutom har jag idag nystartat min karriär som student genom att börja en juridikkurs, så det har blivit många paragrafer för mig den senaste veckan!

Hur som helst var det obeskrivligt skönt att komma hem. Jag fick en ordentlig hemlängtan på slutet. Som tur är kunde vi landa något så när i tid. När jag kom hem möttes jag av detta:

Luleå har med andra ord fått lite snö när jag varit borta!

Nu har vi agilityplan hemma!

Nästan i alla fall!

Världens bästa sambo / husse har nämligen byggt regelrätta hopphinder till oss att ha ute på gården. Givetvis var vi tvungna att testa lite ikväll nere i vårt Beirut till källare...

Sigge har nog aldrig varit så lycklig tror jag.

Och matte är ju så klart rätt lycklig hon med!

Klart slut!

Ps. Jag ber om ursäkt för bildkvaliteten. Jag har en ny mobiltelefon och jag kan tydligen inte fota ordentligt med den än... Alla dessa inställningar!.

Ps igen. Vi behöver tjuvträna. Såg nämligen på Haparandas hemsida att banorna har varit väldigt luriga tidigare år... Nu är jag mäkta nervösa!

I söndags körde vi träningstävlingen i Boden. Det var två klasser, en startklass (lättare bana) och en tävlingsklass (svårare). Och fatta!!!! Vi vann en av klasserna. Startklassen givetvis, men ändå!!!!!

Jag kände mig som värsta Rocky eller något! Ja jag vet, det var ju bara en träningstävling och det var ju en skitlätt bana, men det var ju ändå hur roligt som helst att få känna på när det går riktigt BRA!

Så nu är jag motiverad till 1000 att träna inför Happistävlingen i februari.

Jag har världens bästa hund. Så är det. Han älskar agility och är otroligt lyhörd! Han gör bara fel när jag visar honom fel. Det är så tydligt.

Hur gick det i andra klassen då? Vi diskades så klart men vad gör det? Jag var totalt okoncentrerad kände jag och det märkte han....

Kul att vinna! Det fick vi mersmak på...

Och jag vet. Inte särskilt svenskt att säga att det är kul att vinna, men vad tusan. Vi är väl som Charlotte Kalla eller något? Man ska sikta mot skyn så kanske man når trädtopparna... hon har så skön inställning! Och det syntes ju i den där slalombacken!!! Hon är min nya favorit så klart... tårarna sprutar varje gång hon visar sig på TV:n haha!

Igår var vi på den första agilityträningen på 2 månader. Jag kände mig orolig innan vi for dit och tänkte att anmälningen till Haparandatävlingen nog var lite förhastad - Sigge har ju inte sett ett hinder på 2 månader så vi lär ju få börja om från noll.

Jag hade delvis rätt. Vi får börja om från noll, eller i alla fall där i närheten. Men det är inte Sigge som är problemet. Han rusade igenom slalomen bättre än någonsin. Han kastade sig över hindrena och tog kontaktfälten perfekt. Nä, problemet var hans stoppkloss till matte som sprang fel hela tiden, stod i vägen för honom och var allmänt urkass!


Emma = betonggris(?)

Planen är att hårdträna nu. Vi har en dryg månad på oss. Vi ska träna agility två gånger i veckan är det tänkt. Och på söndag blir det en typ av träningstävling i Boden. Och så funderar jag på att packa in oss och åka till Jokkmokk på en träningstävling i början av februari. Vi behöver all träning vi kan få. Eller JAG behöver all träning jag kan få...

Kanske man ska göra en låtsasbana på tomten och springa runt utan hund, d.v.s. torrhandla? Finns nog risk för det. Så jag ber nu mina nya grannar om ursäkt. Förlåt, ni har fått en idiot till granne som kommer att fåna sig några veckor framöver!

För övrigt har jag just avverkat första jobbveckan och det är blandade känslor. Grymt roligt att jobba igen men o vad trött man blir. Och det blev ju inte bättre av att jag lyckades gå på "fel" yogapass i tisdags så varenda muskel i kroppen blev mörbultad. Har nog aldrig varit SÅ slut och haft SÅ ont efter en träning. Det var ungefär som 3 hårda innebandymatcher på raken.. och då menar jag inte korpbandy!

Till sist vill jag skänka en tanke till Nina och Arnold som i veckan har påbörjat sin tuffaste period, inlagda i Umeå. Jag följer er varje dag och håller alla tummar, tassar som finns för att allt ska gå bra och att Arnold ska få köra sin skoter till vårvintern!